Frisk och Fri under julen

 
Glöm inte att du inte är ensam. 
Det finns stöd, hjälp och råd att få. Och sällskap. 
Ta det om du behöver. 

Kram 
 
 
 
 
1 Anonym:

skriven

Har befunnit mig i detta parallella universum nu i snart fyra månader och jag har följt din och andra föräldrars kamp mot Monstret (jag skriver fortfarande med stort M). Jag är så tacksam att ni finns som orkar och vågar dela med er till oss som inte har den styrkan. Mår din Svanflicka bra idag, vågar och orkar hon utmana monstret som knackar henne på axeln? Är du själv engagerad i Frisk & Fri? Svarar du på frågor via privat mail? Om inte, vill jag bara att du ska veta att din blogg hjälpt mig så oerhört mycket i vår kamp och jag har även tipsat om den till andra i min omgivning som befinner sig där vi är just nu. Många styrke- och tackkramar.

Svar: Hej du, Tack för dina ord, och dina tankar. Jag hoppas ditt barn tar sig ur detta snabbt och att er resa inte blir så lång. <3

Min Svanflicka mår bättre, men inte bra. monstret hålls stången, men livet efter denna hemska resa är ändå inte helt klar.
Jag ska försöka hitta mer kraft att skriva och berätta, för jag tror att det också är viktigt.

Jag är inte engagerad i Frisk och Fri, men jag är dem evigt tacksamma, och jag vet att de kan hjälpa och stödja den som behöver.
Kanske en dag att jag också kan hjälpa via dem, men inte än. Vill du skriva till mig går det bra, it.mamma@hotmail.com

Jag är glad att min blogg har hjälp dig, det ger mig stor mening att höra.

Många hälsningar
Anorexiamamman

2 Mamma Mia:

skriven

Vill skicka dig en hälsning,du som hjälpt mig så mycket. Vi är på andra sidan nu. Det tar tid, men skrattet är tillbaka och oron inte ständigt närvarande. Vill därför skicka dig massor av kraft och värme och tacksamhet. Din blogg och dina ord fanns där när jag kände mig så oerhört ensam och rädd. Tack och en fin jul till dig och de dina.

Svar: Åh så härligt att höra!!!!! Tusen tack för att du berättar! Det var en fin julklapp för mig, jag undrar ofta hur det går med er alla som brukar lämna kommentarer här.

Jag vet att man känner sig mest ensam, rädd och förfärligt skräckslagen när det finaste man har är så sjuk.
Det är en hemsk känsla.

Men man är inte ensam, för det finns massor med mammor (och pappor) sm har det på samma vis. Och det är trösterikt att veta att vi faktiskt är fler. <3

Massa kramar till er, och ha en fin jul, många skratt, glädje över maten och frid i själen.

Många hälsningar från mig
Anorexiamamman

Kommentera här: