Kompisäta

 
 
 
 
 
”Mamma, jag funderar på att ta chips till kvällsmål”
Fågelungen vandrar lite, vrider händerna och ser lite olustig ut till mods. Hon berättar att hon är sugen på att ta chips, men att det känns svårt….. ?

Jag är snabbt i köket och tar fram. Suckar inombords när hon blir avvaktande och allvarligt kommer på att hon nog inte vill ändå… Kanske?
Hon vet inte?

Jag frågar om hon vill ha hjälp och det tror hon nog att hon vill. Eller, hon tror att hon evetuellt ska ta något annat. Chips är ju i alla fall … sådär.. ?

Hon ser lättad ut när jag säger att jag också kan äta, och nickar på min fråga om det känns lättare för henne om vi gör det tillsammans.

Ja, och så gör vi helt enkelt det. Äter chips ihop. Som vi gjort så många gånger förr, under så många år.
Fast ändå känns det ganska nytt, och en hel del ovant. 

Flashbacks och tårar

 
 
Jahaja. Då sitter man här igen och lipar som en unge. 
Över en unge. 

Fågelungen skickade den här lilla filmsnutten till mig, och som sista grej innan sängdags kastade jag ett öga på den lilla flickan som sitter så fint i sin bilbarnsstol med nallen och kollar film. 

Hon påminde mig otroligt mycket om min egen lilla känsliga Fågelunge när hon var i samma ålder. <3
 
Hursomhelst - jag har sett klippet flera gånger nu, och varenda gång sprutar tårarna..... En sån söt liten skruttunge. 
Hoppas livet och människorna runt henne kommer att vara snälla. Det behöver små hjärtebarn som hon. 
 
 

Stark som en björn



Jag har tänkt på en sak.
Det här med att vara stark….
Det måste man vara när ens barn har en ätstörning. Och det är så svårt.

När man mest egentligen bara är rädd, förtvivlad och olycklig.
Då är det så otroligt jättesvårt att vara just stark. 

 

 
Och med detta inlägg vill jag skicka en STOR kram till alla andra som kämpar. Jag vet att ni finns där, både drabbade och anhöriga. 

Den största kramen går till En annan mamma - TACK för alla Dina peppande rader, jag är glad att jag lärt känna dig, och jag hoppas snart du får möjlighet att slippa vara stark hela tiden <3